Nu är våren här! Ännu så länge är det ganska kyligt men det gör ingenting att det inte går för fort. Det är härligt att njuta av de första vårblommorna under en lång tid!
Embla, 8 år
Katterna älskar att vara ute nu, det märks att de också har vår i kroppen! Både Embla och Nellie är hemkära, de håller sig bara runt huset.
Nellie, 11 månader
Allra mest tycker de om att vara ute tillsammans med oss, de är med när vi nu startar igång rabatterna och allt annat i trädgården. Denna vinter har vi haft tre ekorrar i trädgården, vi är så tacksamma för att katterna låter dem vara.
Embla kollar in scillan
Nu går vi och väntar på att Nellie ska börja löpa. När hon löper ska vi försöka para henne, det ska bli så spännande! Fast det går förstås inte att veta när unga damen behagar stämma in i våra planer… Så nu blir det att vänta!
Nellie – en framtida mamma?
Nu önskar vi er en god fortsättning på påskhelgen – och våren!
Det är ju inte mycket till vinterväder än så länge i vår del av landet, men om det bara inte är ösregn från sidan så är det ju ändå skönt att vara utomhus.
Nellie
Katterna går gärna med oss på promenad i skogen. Nellie är lika modig som sin mamma Embla i naturen, de springer och hoppar och verkar strunta fullständigt i om pälsen blir full av mossa och kvistar.
Embla
Skogspromenader med katter är inte direkt några power walks för oss tvåbenta, det blir många ”stanna och vänta” eftersom det finns så mycket att upptäcka på vägen.
Nellie
Nu är året 2020 slut och vi ser fram emot det kommande 2021. 2020 har ju varit ett mycket speciellt år då vi i många delar av livet har fått lära oss leva annorlunda än tidigare.
Embla
Hemma hos oss har vi klarat anpassningarna till pandemin relativt bra, det är något annat som har varit svårt för oss i år. Under året har vi fått låta både Ellen och Tova somna in. Båda två fick olika typer av cancer och vi var noga med att inte låta dem lida när vi förstod att de hade ont. De blev tolv respektive tio år, borde fått leva i många år än.
Ellen
Vi är så ledsna för detta men känner oss trygga med att de har haft ett gott liv här hos oss. Ellen och Tova har varit otroligt viktiga för vår familj, helt ljuvligt snälla och sällskapliga. De var också våra första avelshonor, vi lärde oss våra första uppfödarlärdomar tillsammans med dem. Det har varit svårt att skriva om detta här, men nu är hemsidan uppdaterad.
Tova
Så nu har vi bara Embla och Nellie – och vår huskatt Tessie. Det har varit bra för oss att ha Nellie och alla hennes upptåg att glädjas åt denna höst. Vi längtar kanske mer än någonsin efter att få små kattungar att få rå om och njuta av, vi håller tummarna att Nellie får en kull till sommaren.
Här kommer ett inlägg om Nellie, vårt nytillskott i familjen. Hon föddes ju hos oss i början av maj, nu är hon fem månader och vi njuter av henne varje dag!
På fönsterbrädan
Hon är så trygg och go, och väldigt social. Hon är med oss hela tiden och älskar att vara med när vi har besök här hemma. Hon vill gärna vara i knät eller i famnen och älskar när vi kelar med henne. Hon är också helt orädd, det verkar inte finnas något som skrämmer henne.
Det här älskar Nellie!
Nellie kommer nog att bli en ganska stor och fin hona, som sin mamma. Fem månader gammal väger hon redan dryga 3 kg.
Knappt fyra månader här
Just nu är hennes mamma Embla lite irriterad på Nellie, Embla tycker att Nellie borde ha flyttat hemifrån för länge sen… Samtidigt kan de ha väldigt roligt ihop och rusa genom huset.
Nellie har långa ögonfransar – precis som sin bror Nisse-Morris
Nellie verkar helt oberörd av att hennes mamma morrar och fräser åt henne, hon sitter bara och tittar lugnt på Embla. Det är bra att hon gör så, på det sättet avdramatiseras det hela. Så småningom kommer de att bli fina vänner.
Vår älskling!
Vi hoppas att Nellie ska kunna få kattungar hos oss framöver, hennes första kull önskar vi oss nästa sommar. Vi tror att hon ska kunna bli en riktigt duktig mamma, precis som hennes egen mamma. Embla är nu kastrerad, efter fem kullar är hon verkligen värd att få gå i pension.
Spanar på fluga i fönstret
Nellie har fått en egen sida här, där kan du läsa lite information om henne och se bilder från det att hon var en pytteliten kattunge.
Så var det då dags… När det föds en kull med kattungar känns det som en evighet till dagen då det är dags för dem att flytta, men vips är vi nu där. Det har varit en fantastisk tid med den här kullen, många veckor har vi varit hemma med dem hela dagarna. Det har varit lite färre besök här än vad vi brukar ha på sommaren – på grund av Coronasmittan förstås – men vi har sett till att de som har kommit har socialiserat kattungarna.
Nelson – ett lejon, 1 850 g vid 13 veckor…
Nelson flyttade till sitt nya hem i lördags, det är tomt här utan honom men så bra han har fått det!
Låt oss presentera Eddie!
Han kallas nu Eddie och har flyttat till Anna, Richard, Elin och Ida i Helsingborg.
Nelson-Eddie
De har sedan tidigare Matti från vår kull förra sommaren. Han heter numera Ozzy och är stor, snäll och vacker.
Nelson-Eddie
Eddie och Ozzy kom så bra överens redan från början, vi har fått så fina rapporter om hur bra det går.
En misse att älska!
Vi är verkligen jätteglada för att vår Nelson fick komma till dem, de tycker så mycket om sina katter och tar så väl hand om dem!
Nisse har också blivit stor – 1 720 g
Nisse flyttar nu på söndag, han kommer att heta Morris och ska bo hos vår Ida och hennes sambo Alex. Det är förstås underbart för oss att han stannar inom familjen!
Detta är alltså Morris!
Där kommer Nisse att få ett härligt och kärleksfullt hem tillsammans med söta kattkompisen Malva som bara är ett par månader äldre än honom.
Nisse-Morris
Hon är väldigt busig och påhittig så de kommer nog att leka hela dagarna. Här är en bild på Malva på upptäcktsfärd på vinrankan.
Malva – vacker och stark!
Nellie kommer ju att stanna hos oss, det är vi lyckliga för.
Nellie är inte heller liten – 1 790 g
Vi tycker väldigt mycket om henne och hoppas så att hon ska trivas hos oss och med de andra katterna.
Nellie ska kallas Nellie 🙂
Förhoppningsvis kan hon få små bebisar i framtiden.
Väldigt busig Nellie
Mamma Embla verkar tycka att hennes uppdrag som omhändertagande mor närmar sig sitt slut nu. Ibland är hon irriterad på kattungarna och vi ser dem aldrig dia längre, det är helt naturligt att hon puttar ut dem ur boet. Hon har varit en fantastisk mamma så hon får så gärna ägna sig åt sig själv nu. Det kommer kanske bli en lite jobbig period eftersom Nellie stannar men det brukar gå över så småningom.
Förhoppningsvis mamma om något år
12-veckorsbilderna – de sista på kullen – hittar du på N-kullens sida. De är verkligen ljuvligt fina, de här missarna, så glada vi är över att få ha haft dem hos oss i tre månader!
